En tonåring som sörjer en havererad kärleksrelation kan uppleva allt från smärta, panik och skam över att bli lämnad. Här måste den vuxne visa ödmjukhet inför det som man som vuxen inte kan, eller inte förstår, säger psykologen Ulf Hagström, för när tonåringens sorg blir tagen på allvar kan självkänslan ändå växa.
Text: Gunnar Sandelin
BRIS Tidningen nr 3, 2009
– Det viktiga är inte vad vi säger utan hur vi förhåller oss till våra tonåringar. Dom läser av oss. Så när de håller på att bli tokiga av kärlekssorg och livet är slut, är det viktigaste att där finns en vuxen som orkar höra och som ser kärlekssorg som en naturlig del av kärleken. När den vuxne tar emot i en dialog minskar känslan av utsatthet, säger Ulf Hagström, leg. psykolog som har arbetat med barn och ungdomar och deras familjer sedan 1969.
Känslolivet är så framträdande under tonåren, allt kommer i oförställd form och idag kopplar vi mer än tidigare ihop detta med hur hjärnan fungerar, förklarar Ulf Hagström.
– KBT och mindfulness betonar acceptans i såväl den vuxnes som tonåringens förhållningssätt till den smärta, panik och sorg som kan vara delar i en kärlekssorg.
Kärlek viktig del av livet
Det är bra att vuxna i sitt bemötande bejakar allt detta som en äkta del av livet, men det krävs också att de är närvarande tillsammans med sina tonåringar. Kärnpunkten är att den vuxne förmedlar att det inte är farligt eller onaturligt att ha ont i själen när man blir övergiven. Vad som däremot inte fungerar är gammaldags äppelkindad tröst av typen ”ta dig i kragen”, ”ryck upp dig” ”det går över” och andra krävande tillrop.
– Självkänslan är en grundbult i våra liv och kärlek och sexualitet är viktiga delar. Norska forskare har visat på att självkänslan byggs i den dialog som utvecklas mellan kompetens och relation. Det är två utvecklingslinjer som måste mötas och samspela, säger Ulf Hagström, som också varit skolpsykolog och skolkurator under många år.
Själv har han tre vuxna barn och sin kunskap har han hämtat både privat och professionellt. Numera handleder han för det mesta vuxna som arbetar med barn och familjer, ett bra sätt att dela med sig av ett yrkeslivs erfarenhet.
Inte allvetande
I bemötandet av den tonåring som sörjer en havererad kärleksrelation är den viktigt att den vuxne kan visa ödmjukhet inför det som man inte kan eller förstår. Att inte vara allvetande är en stark signal att den vuxne tar tonåringen på allvar. Frågor skapar en bra grund för dialog och sörjande.
– En av mina arbetskamrater berättade att sonen bäddade ned sig när flickvännen gjorde slut eftersom han kände att livet tagit slut. Senare berättade han att han fick ett värde genom att göra så. Familjen gav frukost på sängen och all form av medmänsklig värme. De tog sorgen på allvar men visade samtidigt sin kärlek.
Unga pojkar har större möjligheter idag än någonsin att få dela sin sorg med andra eftersom manligheten nuförtiden är mindre snäv, men killar och tjejer är lika utsatta i sorgen, betonar Ulf Hagström. Flickorna har ett visst övertag eftersom de tycks ha en lättare naturlighet att gå i dialog, men att bli bortvald och känna sig oälskad är förknippat med en skam som vi alla vill dölja.
– Om tjejerna genom sin socialisering ofta får det lättare att komma vidare finns det en risk att killar istället kan dölja sina känslor genom skamlöshet, ”dra över ett antal brudar” som ett sätt att ge igen, vilket bara ökar skammen.
Hur ska då en vuxen bemöta en tonåring som inte orkar se hur sårad den själv har blivit? Första steget är att inte beröva någon självkänsla, utan istället förhålla sig salutogent och stödja det genuina och kloka som finns hos den drabbade. Ulf Hagström talar om ett narrativt perspektiv, där den vuxne väljer och uppmuntrar de berättelser som kan stärka självkänslan. Med andra ord: att se vad den sörjande tonåringen kan vara stolt över.
– Jag kan till exempel säga ”vad modig du var som ändå kunde svara henne som du gjorde, trots att hon gjorde slut”. Det handlar om att förstärka de copyingstrategier som de redan har, att få dem att bemästra sin situation och låta dem rulla upp storyn på ett sätt så att de själva får möjlighet att bita huvudet av skammen. Det gäller för både killar och tjejer.
Olika kön, olika krafter
Hur pass viktigt är det för den som är under isen att få tala med en vuxen person av samma respektive motsatt kön?
– Det är jättesvårt att veta eftersom det är olika krafter i omlopp. När jag träffar killar med kärlekssorg handlar det om identifikation, jag ger kraft, kanske som att tanka en bil. När det gäller en tjej i samma läge är det viktigt med min bekräftelse, att visa att hon duger som kvinna. Ibland matchar det ena bättre än det andra, det är en individuell fråga, konstaterar Ulf Hagström.
För dem som har en traumatisk bakgrund med separationer och övergivenhet blir kärleken laddad med en ”överdeterminerad sorg” som påminner om tidigare förluster, och då kan det bli för mycket. Ulf Hagström berättar om en utsatt invandrarpojke som blev helt apatisk när hans flickvän övergav honom, och han menar att suicid i samband med stark kärlekssorg inte bara får tolkas som impulshandlingar. Men trots de svarta stråken är kärleken för oss värd så mycket att vi gång på gång ändå tar risken att bli ratade.
– Som förälder är det viktigt att inte lämna tonåringen ensam i sina känslor, utan att visa att du klarar av att ta emot och härbärgera vad ditt barn känner. Har man en bra relation är det ofta så lite som behövs, men man kan aldrig förvänta sig att barn ska be om att bli hjälpta, säger Ulf Hagström och tillägger:
– Abdikera inte för snabbt när gymnasieårens stormar kommer!
