De flesta föräldrar separerar eller skiljer sig utan att hamna i en vårdnadstvist. Men varje år får 6 000 barn i Sverige uppleva att deras föräldrar strider om vårdnad, boende och umgänge i domstol. Konflikterna trappas upp år efter år och utvecklas till ett skyttegravskrig där barnet står som den stora förloraren.
Text: Ulla Tillgren
BRIS Rapport Vuxenstöd 2011
– Långvariga konflikter kan ge barn både känslomässiga och beteendemässiga störningar. Barnets hemmiljö blir oförutsägbar och otrygg miljö när två vuxna strider. Barnet tvingas gå en ständig balansgång för att anpassa sig. Barn som ständigt är på sin vakt riskerar att tappa kontakten med sina egna känslor och behov. De lär sig tidigt att parera så att konflikten inte blossar upp mellan föräldrarna, säger Marianne Gabrielsson vid barn- och ungdomsenheten i Hägersten – Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Hon har lett projektet Barn i svåra vårdnadsstrider i tre Stockholmsstadsdelar under tre år. Syftet är att utveckla socialtjänstens arbete med barn och föräldrar i svåra vårdnadsstrider och försöka att mildra konflikterna. Målet är att få föräldrarna att samarbeta kring barnet efter en separation. Det tidigare arbetssättet fungerade inte för alla föräldrar.
– Den höga konfliktnivån mellan föräldrarna ingav en stark oro för hur barnen hade det. Vi märkte att konfliktfyllda separationer blev allt vanligare och att familjerna ofta återkom till oss med fortsatt relationsproblematik. De stred om vårdnaden och smutskastade varandra. Vi hade inte/något bra arbetssätt för att hjälpa dem att gå vidare och ta ett föräldraansvar. Konflikten hade cementerats, fortsätter Marianne Gabrielsson.
Majoriteten av dem som söker hjälp för långvariga konflikter hos socialtjänsten är ekonomiskt eller socialt utsatta familjer. Det förekommer också att föräldrarna är olika varandra; till exempel är åldersskillnaden stor mellan föräldrarna, de har olika utbildningsgrad eller att mamman och pappan kommer från olika länder.
– I många familjer har konflikten mellan de vuxna blivit en del av barnens uppväxt. Olösta konflikter kan vara skadliga för familjerna och urlaka självkänslan hos barnen. I riktigt svåra fall kan det jämföras med att utsätta barnen för psykisk misshandel, säger Marianne Gabrielsson.
Norsk metod används
I projektet Barn i svåra vårdnadsstrider används den norska metoden för medling i vårdnadstvister Konflikt och försoning. I Norge samarbetar tingsrätterna med barnpsykologer som lyfter fram barnets behov under sammanträdena. I den svenska modellen lyfter en familjerättssekreterare fram barnperspektivet.
– En familjerättssekreterare har erfarenheter av familjer i konflikt och lyfter barnperspektivet, fortsätter Marianne Gabrielsson. Hon får medhåll av rådman Britt Björneke vid Södertörns tingsrätt, med 30 års erfarenhet av familjemål.
– Men barnpsykologer som i Norge skulle ännu bättre kunna tillvarata barnets behov. Det är extra viktigt eftersom det är ont om domare med särskild barnkompetens, säger Britt Björneke. Hon har varit ansvarig för utbildningsinsatser riktade till domare om barns och ungdomars utveckling. Men behovet av utbildning är fortfarande stort.
Britt Björneke och Marianne Gabrielsson anser inte att Sverige lever upp till barnkonventionens intention att sätta barnets behov främst i konfliktfyllda vårdnadsutredningar. Vuxnas intressen ställs vanligtvis mot varandra. En advokat arbetar för sin vuxne klients räkning och är inställd på att vinna kampen om barnet.
– Föräldrarnas konflikt accelererar ofta i samband med vårdnadsutredningarna och i samband med förhandlingar i rätten. Båda sidor smutskastar den andre föräldern. Barnet glöms bort, säger Britt Björneke, som ser att behovet av föräldrautbildning ökar, särskilt hos unga föräldrar som ofta saknar förmåga att hantera konflikter.
Med en familjerättssekreterare som står på barnets sida sjunker konfliktnivån i många fall.
– Vi koncentrerar oss på det som föräldrarna är överens om och jobbar aktivt med problemlösning istället för att underblåsa konflikten. Vi lyfter fram det som är bra hos båda föräldrarna och försöker få dem att inte gräva ned sig i det förgångna, säger Britt Björneke.
Lyssnar på barnet
Familjerättssekreteraren ska sakligt föra barnets talan när de vuxna möts. Han eller hon har lyssnat på barnet och hört hur det fungerar på förskolan eller i skolan och lyfter sedan fram barnets behov.
– Det kan bli gripande när föräldrarna inser hur barnen känner när de slits mellan dem. Mamman och pappan kan börja se sina roller på ett nytt sätt, fortsätter Britt Björneke.
När vårdnad, boende och umgänge fastställts i dom eller avtal, kan familjerna få stöd av en koordinator för att få vardagen att fungera. Idén är från USA där den framgångsrikt används i långvariga konfliktfyllda relationer sedan mitten av 90-talet.
– Barnet ska avlastas från vuxnas konflikter. Koordinatorn och familjerättssekreteraren förklarar hur skadligt och stressande det är för barn att leva i en konflikthärd, säger Marianne Gabrielsson. Det kan låta så här: ”Jag heter Eva och jag träffar din familj för att hjälpa din mamma och pappa att bråka mindre”.
Fakta:
Projektet Barn i svåra vårdnadsstrider startade vid Hägersten – Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen har införlivat två internationellt utprövade och utvärderade metoder för konflikthantering i vårdnadsstrider. Projektets syfte var att utveckla socialtjänstens arbete med barn och föräldrar i svåra vårdnadsstrider med avsikten att mildra konflikterna och minska risken för känslo- och beteendemässiga störningar. Utvecklingsarbetet följdes av FSR (Familjerättssocionomernas Riksförening), domare, advokater och har särskilt uppmärksammats av BRIS, Socialstyrelsen, Allmänna Barnhuset, Socialdepartementet och forskare från Uppsala och Lunds universitet. Arbetssättet ingår i den ordinarie verksamheten i stadsdelarna Hägersten – Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen och vid Södertörns tingsrätt. Även andra kommuner och tingsrätter har eller är på väg att använda metoderna.
