Det viktigaste för BRIS under den här mandatperioden är att politiker och beslutsfattare ser till att Barnskyddsutredningen implementeras på ett bra sätt, sammanfattar BRIS generalsekreterare Göran Harnesk BRIS förväntningar på riksdagspartierna.
Text: Gunnar Sandelin
BRIS-tidningen nr 4, 2010
Utredningen föreslår drygt 40 förändringar eller kompletteringar av nuvarande bestämmelser. Bland annat ska barn kunna tala med socialtjänsten oberoende av vårdnadshavares samtycke och att socialtjänsten också ska kunna följa upp ett barns situation, även när föräldrarna motsätter sig detta. Alla förslag vill utredarna sammanföra i en ny lag om stöd och skydd för unga (LBU).
– Punkterna som utredningen kommer fram till för ökat skydd för barn och unga är förhållandevis lättimplementerade. Problemet är bara att ingen säger emot samtidigt som inte någon driver frågan, konstaterar BRIS generalsekreterare.
Göran Harnesk berömmer utredningen för sitt helhetsperspektiv där de olika delarna överlappar och kompletterar varandra. Det handlar om allt från barns förstärkta rättigheter att göra sina röster hörda till bättre utbildning för socialtjänst och familjehem.
– Jag gillar verkligen att alla punkter stödjer varandra för ett heltäckande skydd och att mycket av det som utredningen konstaterar också har förts fram av BRIS. Vi känner oss mycket delaktiga i detta.
– Nu gäller det också att sätta ned foten och inkorporera hela Barnkonventionen. Eftersom Föräldrabalken på sina ställen är starkare, glöms Barnkonventionen ofta bort. Jag har suttit på möten med ministrar som sagt att konventionens artiklar bara är rekommendationer, men efter 21 år är det dags att vi får klartecken så att vi blir trygga med resultatet.
En annan viktigt punkt på agendan är att åtgärda kritiken från FN:s Barnrättskommitté mot att Sverige inte har en stödtelefon som är öppen dygnet runt. Idag är BRIS linjer öppna mellan 15-21 på vardagar och 14-17 alla helger, men organisationen har mindre än fem procent i statsanslag. För att nå upp till täckning dygnet runt krävs ungefär 14 årliga miljoner till, vilket ska diskuteras med barnminister Maria Larsson.
– BRIS fyller 40 nästa år och då kommer BRIS-rapportens tema att vara ”våld mot barn”. Vi vill få politikerna att förstå att både fysiskt och psykiskt våld fortfarande finns, och vi vill ha en bred politisk enighet om att detta är oacceptabelt. Men här behövs dokumentation och handlingsprogram från statsmakterna, säger Göran Harnesk.
– BRIS kommer att fortsätta att vara en resurs för beslutsfattarna och bidra med ny kunskap. Använder de sig inte av oss så kommer vi att vara på dem.
