Att nätet är ett utomordentligt verktyg för många unga för att utforska sin sexualitet visar BRIS it-relaterade kontakter med barn och unga. Och just det kanske oroar vuxna allra mest, enligt BRIS kontakter med vuxna.
Text: Cecilia Nauclér
BRIS-tidningen nr 3, 2011
Smartphones och hemmadatorer – internet finns tillgängligt dygnet runt för allt fler barn och ungdomar. Nätets anonymitet, och att du inte ens behöver avslöja din röst, gör att internet till ett utomordentligt verktyg för att pröva det allra mest hemliga och privata; sexualiteten.
– De hinder som finns offline för att prata om eller utforska sex, finns inte på nätet. Att du inte har en aning om vem du pratar med kan vara väldigt spännande och lustfyllt. Det kan också vara så att du vet vem du chattar med, men du har ändå skärmen framför dig, vilket gör att du vågar mer, berättar Thomas Jonsland, sakkunnig unga och internet, BRIS. Risken för att göra bort sig upplevs inte som lika stor när man inte befinner sig ansikte mot ansikte, framförallt i det initiala skedet när en kontakt etableras mellan två personer.
– Att ha skärmen eller telefonen mellan sig gör att det också blir lättare att ta nästa steg och fråga om man till exempel kan få se den andra naken. Att veta att man sannolikt aldrig kommer att träffas är också ett skäl till att man vågar mer, berättar Thomas Jonsland och jämför med så kallad ”idoldyrkan”, det vill säga kärlek till en popstjärna som man aldrig kommer att träffa, vilket är ett liknande sätt att utforska känslor och sexualitet. Och hur ska man prata om sex med kompisar eller ha frågor om sex, utan att riskera att någon tycker att det man känner eller gör är fel? Eller behöva gå till biblioteket och låna böcker utan att vuxna ser det? Lösningen blir självklar, man letar fram information på nätet eller diskuterar sex med andra unga på bland annat BRIS Diskussionsforum.
För utforskningen av sexualitet handlar också mycket om att ta reda på fakta om sex och om hur kroppen fungerar, att få ta del av andras kunskap och erfarenheter. I det ingår att en längtan efter bekräftelse; duger jag? Duger min kropp?
– Bekräftelsen på nätet är väldigt snabb, vilket gör det ännu mer attraktivt att använda sig av nätet för sexuella relationer. Det huvudsakliga testande sker mellan två unga som har utvecklat en relation på nätet. Man börjar prata på nätet för att sedan gå vidare till att skicka bilder eller visa upp sig i webcamen, till att ha webcam sex.
– De finns unga som berättar om att de träffar någon online och offline parallellt, men att de enbart visar upp sig naken online, berättar Thomas Jonsland.
Bilder, filmer och webcam är centralt i ungas användande av nätet överhuvudtaget och inte minst i sexuella relationer. Men med användandet av bilder och webcam ökar också risken för utsatthet. Sexuella kränkningar och hot som har sin grund i bilder och filmer är ofta skälet till att unga kontaktar BRIS när det handlar om unga, sex och internet. Och då handlar det framförallt om material som sprids på nätet, mot den ungas vilja. Problem kring spridning av bilder och filmer på nätet rör sig inom om tre områden, förklarar Thomas Jonsland. Ett är när den unga vet att bilder eller filmer har spridits, och de oroar sig för vem som kan ha sett dem, och om spridningen kan leda till andra kränkningar.
Ett annat problemområde är alla hot om att sprida sexuellt material. Till exempel så har man skickat en bild till någon som man uppfattar att man har en relation med och mottagaren hotar med att sprida den vidare om den unga inte skickar fler, ofta mer utmanande eller grövre bilder.
Sedan finns det unga som haft en relation där båda har skickat bilder och/eller filmer till varandra men det har tagit slut och man oroar sig i efterhand för vad som kan hända med bilderna eller filmerna. Sedan finns det också unga som frivilligt sprider sexuellt material på sig själva, om och om igen. En del har fått pengar för att visa upp sig för okända personer och fortsätter att göra det och tycker inte att de mår dåligt av det.
– Men de undrar ändå ofta innerst inne varför de gör som de gör. Och när vi vuxna läser det kan vi se det som ett destruktivt beteende och som en kränkning.
De unga som kontaktar BRIS om problem och kränkningar upplever ofta en enorm rädsla och oro. Dessutom oroar de sig mycket över hur vuxenvärlden ska reagera om den får veta vad som hänt. De behöver få prata om situationen och sin oro och få reflektera över det tillsammans med en vuxen.
– De kontaktar BRIS för att de vet att vi lyssnar utan att fördöma. Med BRIS får de reflektera över vad som är ett sunt utforskande och hur de ska kunna använda nätet utan att må dåligt. Här har anonymiteten i kontakten med BRIS stor betydelse för att de ska våga prata och skriva.
Föräldrars betydelse för sina barn kan aldrig underskattas, men i det första skedet är en förälder inte alltid den bästa samtalspartnern. En nära vuxen är starkt känslomässigt involverad i den unga och kan ha svårt att inte reagera med egna känslor, oro och fördömanden. Det är också lätt som förälder att reaktionen blir att man tar bort den ungas möjlighet till att använda internet.
– Att ta bort mobiltelefonen eller datorn är för många unga att utplåna deras sociala liv. När straffet blir så stort väljer de att inte berätta när de utsatts för kränkningar eller övergrepp.
Så ansvaret för att få unga att våga berätta om kränkningar och allra helst, att de ska våga be om råd i situationer som kanske är på väg att gå överstyr, är de vuxnas. Vuxna måste därför skaffa sig mer kunskap om hur ungas liv på nätet ser ut och vilka strategier unga har för att hantera problem på nätet, menar Thomas Jonsland.
För unga vill prata med vuxna om deras liv på nätet, förklarar han. Utifrån deras kontakter med BRIS ser han att de framförallt vill kunna reflektera utan att den vuxne fördömer. Praktiska råd och hur man går vidare med polisanmälningar et cetera är frågor som kommer långt senare i kontakten, och för vissa unga inte alls.
Att vuxna behöver mer kunskap om ungas liv på nätet syns även i BRIS kontakter med vuxna. Den vuxnes oro behöver inte vara just uttalad kring sexuella kränkningar, utan oron är mer diffus och handlar mer om ungas möjlighet till sex online.
– En förälder kan förstå att barnet har sexuella aktiviteter på nätet, och det oroar. Föräldern vet inte hur han eller hon ska hantera det och famlar. BRIS hjälper till med att reflektera kring oron över barn och i vissa fall leder det till att föräldern inte gör någonting. BRIS blir ett verktyg i att komma vidare i relationen till barnet.
Barnen, BRIS och it
För femte året i rad ger BRIS ut rapporten Barnen, BRIS och it. Rapporten ingår som en del i projektet ”Det unga Internet”, ett delvis EU-finansierat projekt om säkrare användning av internet bland barn och unga. Projektet bedrivs av Statens Medieråd i samarbete med BRIS sedan år 2007.
Syftet med rapporterna är att öka kunskapen bland vuxna om ungas vardag online. I rapporten Barnen, BRIS och it 2011 redovisas resultat och analys av de läsningar och kodningar som har gjorts på material från BRIS stödjande kontakter.
Tre teman analyseras djupare i Barnen, BRIS och it 2011: Unga, sex och internet, Kärlek och vänskap online samt Säkerhet och juridik. Ladda ned rapport som pdf.
