Under två år ska det europeiska projektet ROBERT samla in och dokumentera erfarenheter om ungas utsatthet på nätet. Åtta länder, där Sverige ingår, samarbetar om att beskriva problematiken och vilka beteende som leder fram till övergreppsituationer.
Text: Mia Berg
BRIS-tidningen nr 3, 2011
Lämna inte ut din mejladress till någon. Skicka inte bilder på dig själv. Bestäm inte träff IRL med någon på nätet. Så låter det ofta när vi vuxna ska hjälpa barn att inte råka ut för sexuella övergrepp på nätet.
– Men de råden är alldeles för yxiga, för grovt tilltagna. Det finns många ungdomar som gör allt det där och ändå aldrig råkar illa ut. Om vi verkligen ska kunna hjälpa ungdomar att fatta rätt beslut och lära dem värdera det som händer på nätet, så behöver vi mer kunskap, säger Lars Lööf.
Han är psykolog, terapeut och ansvarig för barnenheten vid Östersjöstaternas råd. Just nu driver han det europeiska projekt ROBERT. Under två år hjälps åtta länder i Europa åt att samla in och dokumentera de erfarenheter som finns om ungas utsatthet på nätet. Målet är att kunna beskriva hur problemet ser ut och vilka beteenden som leder fram till övergreppssituationer där barn skadas.
– Vi vill att föräldrar och vuxna som arbetar med barn ska kunna ha ett gemensamt språk och veta vad de ska göra när de stöter på problemen. Förhoppningsvis får vi de svaren, säger Lars Lööf.
Just nu är de ungefär halvvägs i projektet som består av fyra delar. I den första delen intervjuas ungdomar i sex olika länder som utsatts för övergrepp via internet. De får frågor om vad som hände, vad i förövarens beteende som gjorde att de svarade och hur relationen byggdes upp steg för steg.
– De intervjuerna analyseras ord för ord, och det vi letar efter är ett mönster som kan hjälpa oss att förutse hur olika kontakter på nätet kan utvecklas.
Den andra delen i projektet är också igång, det är en kartläggning av all publicerad kunskap i ämnet från hela Europa. Rapporter och studier samlas i en databas som allmänheten så småningom ska få ta del av.
– I höst startar vi den tredje delen: vi kommer att intervjua grupper av ungdomar som verkar vara utsatta för högre risk än andra. Det finns sådana riskgrupper, men vi vet fortfarande inte varför de råkar mer illa ut, säger Lars Lööf.
Grupperna han pratar om är hbtq-ungdomar, unga med inlärningssvårigheter, unga i samhällets vård som bor till exempel i fosterhem, och unga med funktionshinder. Den sista delen av ROBERT är intervjuer med dömda förövare.
– Vi vill få grepp om vad de letar efter när de väljer sina offer, och vad hos barnen som gör att förövarna närmar sig dem.
Varför är det viktigt att titta på det här ur ett europeiskt perspektiv?
– Det är en gränsöverskridande fråga, eftersom Internet inte bryr sig om nationsgränser. Men det är också så att unga människors sexualitet behandlas olika i olika kulturer, och både olikheter och likheter kan ge oss nya infallsvinklar och få oss att ställa bättre frågor.
Han berättar att de till exempel funderar över om barn i kulturer som har ett öppet förhållningssätt till sex – som Sverige – är bättre skyddade mot den här typen av problem. När ett ämne är mindre laddat, blir det enklare att söka hjälp och prata om det man undrar då?
Är det så?
– Vi är inte riktigt där ännu, men det är en intressant fråga att ställa.
Han är försiktigt med att ge några resultat från studien, den är bara halvt genomförd och han vill inte gå händelserna i förväg.
– Men det vi kan säga är att ungdomar mellan 13 och 18 år generellt verkar behöva prata mycket mer med vuxna. Vi förväntar oss ofta att de är så stora att de kan klara sig själva, men den bild ungdomarna ger är att de känner sig övergivna, osäkra och ofta hamnar i situationer på nätet där de inte vet vad de ska göra.
De har också sett att för ungdomar som mår dåligt får kontakterna på Internet större betydelse, vilket ökar risken för övergrepp.
– Vilka ungdomar mår inte skit ibland? De flesta går igenom perioder av ensamhet eller svårigheter när till exempel föräldrarna skiljer sig. Vid sådana tillfällen är det bra om vi vuxna kan vara lite extra uppmärksamma. Det blir lättare om man vet vad man ska titta efter och vad man ska säga. Det hoppas vi kunna hitta med hjälp av ROBERT-projektet, säger Lars Lööf.
Fakta:
ROBERT står för Risktaking Online Behaviour Empowerment through Research and Training. Projektet är ett samarbete mellan åtta länder i Europa. Sverige representeras av Barnenheten på Östersjöstaternas råd och Linköpings Universitet.
Projektets första rapport kommer i september 2011 och kommer att innehålla en översikt om vad som skrivits i olika länder. De slutgiltiga resultaten kommer att presenteras på en konferens i Berlin år 2012.
