Varje år strider föräldrar till 6000 barn om vårdnad, boende och umgänge i domstol. Trots att lagen säger att domstol ska fatta beslut utifrån barnets bästa är det ofta som barn verkar fara illa.
Text: Marianne Gabrielsson, projektledare, Barn i svåra vårdnadsstrider
Statistik, forskning och erfarenheter från professionella såväl som föräldrar visar att barnets bästa sällan uppnås. Bäst för barn med särlevande föräldrar anses två samarbetande föräldrar med låg konfliktnivå vara. Men konflikterna förblir olösta och bidrar till en ökad risk för känslo- och beteendemässiga störningar hos barnen.
Barnets behov i fokus
Handläggningsordningens oförmåga att lösa föräldrarnas konflikter har gjort att det startas och drivs projekt som syftar till att barn och föräldrar ska få bättre hjälp efter separation eller skilsmässa. Ett sådant projekt är ”Barn i svåra vårdnadsstrider” som har drivits sedan 2008 i tre stadsdelar i Stockholms stad, Hägersten-Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö. I projektet har två internationellt utvärderade modeller prövats i samarbete med Södertörns tingsrätt. De modeller som prövas är en norsk modell för medling i vårdnadstvister Konflikt och försoning och en amerikansk modell med en stödperson för föräldrar i konflikt, Parenting Coordinator.
I modellen Konflikt och försoning samarbetar tingsrätt med en barnpsykolog och medlar mellan föräldrarna för att nå fram till en lösning som båda föräldrarna kan vara nöjda med. Barnpsykologens roll är att lyfta fram barnets behov under sammanträdena och att ge stöd till föräldrarna att pröva ut samarbetslösningar under tiden de muntliga förberedelserna pågår på tingsrätten.
I modellen Parenting Coordinator som är ett väl förankrat arbetssätt i USA och Kanada, får föräldrarna stöd av en koordinator antingen efter dom eller efter att föräldrarna skrivit ett avtal om de gemensamma barnens vårdnad, boende och umgänge på familjerätten. Koordinatorn har i den amerikanska förlagan mandat att fatta bindande beslut som rör barnen om föräldrarna inte kan komma överens på andra sätt.
I Sverige kan familjer beviljas insatsen koordinator efter att en utredning har gjorts på socialtjänsten. Modellerna är, efter bearbetning till svenska förhållanden, idag en del i det ordinarie arbetet i de tre stadsdelarna och vid Södertörns tingsrätt. Modifieringen i den norska modellen har inneburit att barnpsykologen har ersatts av en familjerättssekreterare. Det innebär att en familjerättssekreterare bjuds in till den muntliga förberedelsen tillsammans med föräldrar och advokater. Även koordinatorns befogenheter har anpassats till svensk lagstiftning. Rätten att fatta juridiskt bindande beslut är inte förenligt med svensk lagstiftning och har därför fått utgå.
Steg i rätt riktning
Modellerna kompletterar varandra genom att föräldrar erbjuds stöd både under och efter att de har sökt sig till tingsrätten. En första utvärdering från utvecklingsarbetet kommer att sammanställas under våren 2011 i samband med att projektet slutrapporteras. Förhoppningen är att föräldrarna ska uppleva att de fått hjälp och stöd och att konfliktnivån ska ha minskat i familjerna.
De som arbetar utifrån det nya arbetssättet berättar att de tycker att de bättre kan hjälpa föräldrarna i den nya rollen som sakkunnig på tingsrätten. Här kan de bidra med kunskap både till domare och till föräldrar och barnet görs synligt under förhandlingen på tingsrätten. Såväl advokater, domare och familjerättssekreterare ser stora fördelar med det. Nära tjugo mål har handlagts med det nya arbetssättet. En förhoppning är att föräldrarna ska kunna komma överens utan att målet går till huvudförhandling, dvs då domaren i slutändan bestämmer.
Inget mål har hittills lett fram till huvudförhandling, utan föräldrarna har kommit överens innan vilket innebär att det man har kommit överens om skrivs ner i en dom. Nu återstår att se om familjerna är nöjda med det de kommit fram till på sikt eller om de återvänder till tingsrätten. I arbetet som koordinator menar medarbetarna som jobbar utifrån modellen att det är meningsfullt att kunna ge handfast och tydlig hjälp till familjer där föräldrarna har svårt att samarbeta.
Ett barn ska slippa bli indraget i segdragna konflikter
I bägge modellerna läggs kraft på att stötta föräldrarna att se barnets behov och kunna lämna stridigheter bakom sig. Det innebär att barnets perspektiv och behov lyfts fram för föräldrarna. Fokus ligger på vikten av att barnet avlastas från vuxnas konflikter och meningsskiljaktigheter. Såväl koordinatorn som familjerättssekreteraren i konflikt och försoning använder sin kunskap om barn och barns behov och tydliggör hur skadligt och stressande det är för barn att leva i en konflikthärd. I bägge modellerna etableras en kontakt med barnet och koordinatorn såväl som familjerättssekreteraren är tydlig med vem de är och vad de arbetar med. Det kan t.ex låta så här: ”Jag heter Eva och jag träffar din familj för att hjälpa din mamma och pappa att bråka mindre”.
Arbetssätten sprids
Användningen av modellerna har utvidgats under 2010. I FoU Södertörns projekt ”Nya arbetsformer med barn i svåra vårdnadskonflikter” utbildas anställda i ytterligare nio kommuner och två tingsrätter i modellerna. De kommer att börja arbeta utifrån modellerna under hösten 2010. Det stora intresset och den snabba spridningen av modellerna visar på hur angeläget det är att utveckla arbetet med föräldrar i konflikt efter separation eller skilsmässa. Rättssociolog Annika Rejmer vid Lunds Universitet följer utvecklingen och söker forskningsmedel för en treårig studie av modellerna. Det övergripande syftet är att se om det nya sättet bättre tillgodoser föräldrars och barns behov med de nya arbetssätten än det nuvarande. Studien kommer också att mynna ut i förslag till lagändringar för att bättre kunna hjälpa familjer i vårdnads-, boende- och umgängeskonflikter.
Läs mer “Nya arbetsformer med barn i svåra vårdnadskonflikter”
