Unga flickor och pojkar oroar sig för om de duger och om de är normala när det handlar om sex och sexualitet. Genom att upplysa och hjälpa dem att känna efter vad de verkligen vill och har lust till kan de lotsas in i en sund sexualitet.
Text: Mette Hultgren
BRIS Tidningen nr 3, 2009
Är det normalt? är kanske en av de vanligaste frågorna som unga flickor och pojkar ställer kring sex, enligt Yvonne Gran Hellsten, barnmorska på Stadsmissionens ungdomsmottagning i Stockholm. Hon har under de senaste femton åren arbetat vid olika ungdomsmottagningar och är dessutom knuten till den virtuella ungdomsmottagningen umo.se dit ungdomar kan vända sig med frågor kring sex.
– Det finns i dag så mycket information kring sex att många, framförallt unga flickor, har orealistiska förväntningar och krav på hur det ska vara. En viktig del för oss vuxna är därför att hjälpa dem att få realistiska förväntningar på vad sex kan vara. Man kanske inte får orgasm de första gångerna och man kanske aldrig kommer att hitta sin g-punkt men man kan ha bra sex ändå. Att ha ett bra sexliv är något som tar tid och något som man lär sig, säger hon.
Den allra vanligaste besökaren på ungdomsmottagningarna är en ung flicka i 16-17 års ålder som vill ha p-piller, på umo.se är besökarna något yngre. Många frågor handlar där om hur de ska hantera obesvarad kärlek eller att det gör ont vid samlag. Och så undrar de förstås om vad som är normalt. Normalt att inte ha haft sex fast man är femton, normalt med flera sexpartners eller kanske bara en, normalt att det gör ont vid penetrering?
– Ibland handlar svaren om vad som fysiologiskt är normalt eller möjligt, att kroppen kanske inte är redo för samlag än även om man själv vill, eller att man kanske bär på någon könssjukdom. Men vi försöker också att stärka dem i att våga vänta på sin egen lust och att lära känna sin kropp, säger hon.
Tid för samtal
Stadsmissionens ungdomsmottagning har inte öppet hus som de flesta andra ungdomsmottagningar har. Skälet är att man vill ta sig tid för varje besökare så att mötet med den unga besökaren får ta den tid han eller hon behöver.
– En flicka som kommer på besök upprepade gånger och vill testa om hon är gravid behöver inte bara göra ett test. Hon behöver kanske prata om varför det är så svårt att skydda sig och få stöd för att bättre kunna ta hand om sig. Sådana samtal hinner vi inte med vid öppet hus, därför vill vi att alla besök bokas i förväg, då vet vi att vi kan ta oss den tid som behövs, säger Yvonne Gran Hellsten.
Alla har gjort det
En av de mest seglivade myterna är den om när sexdebuten äger rum.
– Frågar man elever i en högstadieklass när de tror att de flesta gör sin sexdebut svarar de vid 13-14 års ålder. När vi upplyser om att sexdebuten enligt statistiken sker vid 16-17 års ålder blir de flesta väldigt förvånade, och en del säkert ganska lättade, säger hon.
Olle Waller, sexualupplysare och kanske mest känd från Kanal 5 och programmet ”Fråga Olle” menar att det finns fler myter kring unga och sex, till exempel att väldigt många är fulla och att de därför har gått med på sex.
– Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 75 procent av alla de tillfrågade uppgav att de var nyktra när de senast hade sex.
En annan myt, kanske mest levande i vuxenvärlden, handlar om att unga har många olika partners och att det bara handlar om sex.
– De flesta unga som har sex uppger att de är kära i den person de har haft sex med och att de faktiskt ville. Sedan finns det alltid en grupp pojkar och flickor på drift där sex kan bli ett destruktivt inslag, men de har alltid funnits, säger han.
Olle Waller är även knuten till Lanstinget förebygger Aids (Lafa) sedan drygt 20 år tillbaka och till honom kan unga pojkar och flickor vända sig med frågor kring sex. Under åren har han fått tiotusentals frågor från både pojkar och flickor.
– Det är en viss skillnad mellan pojkars och flickors frågor. Pojkar frågar mer om kroppen och dess funktioner, storleken på deras kön eller hur det fungerar. Flickor ställer i något högre utsträckning frågor som handlar om relationer ur olika aspekter. Men en grundläggande fråga som de flesta bär på handlar om i fall de duger, säger han
Det gör ont
En hel del frågor handlar om hur man ska ta sig ur olika dilemman: hur ska jag göra slut på rätt sätt, eller hur ska jag förklara det här.
– Det finns en slags uppfattning bland unga om att det inte får göra ont eller att det inte ska vara svårt att till exempel göra slut eller hantera kniviga situationer i en relation. Men livet gör ibland ont, det är en ofrånkomlig del av det och det skulle vi vuxna kunna hjälpa våra barn att förstå, säger Olle Waller.
Han menar att man som vuxen ganska okomplicerat kan förklara att skrubbsår på knäna hör livet till. Men när det kommer till ungas kärlek och sexualitet är vuxenvärlden lite extra orolig.
– Det finns en massa föreställningar om hur ungas sexuella erfarenhet ska samlas in, det får inte ske för tidigt och man får inte ha för många partners och vi betonar ofta att man ska vara kär i den man har sex med. Vi har sexuella förmågor med oss sedan födseln och det är viktigt att inte skuld- och skambelägga barns sexualitet och utforskande av kroppen, det kan leda till problem senare i livet, säger han.
Förändrad syn på sex
Under de år han har arbetat med sexualupplysning tycker han att attityden till sex och kärlek har förändrats, men kanske inte så mycket som vi vill tro.
– Glappet mellan det man vet och har kunskap om och det man faktiskt har varit med om har ökat. Det finns så mycket mer information kring sex att ta del av i dag jämfört med 30 år sedan och det avspeglas bland annat i att unga har en massa begrepp som de använder men som de egentligen inte har någon själpupplevd erfarenhet av, säger han.
Men sexvanor och antal partners har också förändrats. Ett nytt begrepp är till exempel KK – KnullKompisar – som handlar om att ha sex med sin kompis, det som på 1960-talet kallades för ”sex för vänskaps skull”. Framförallt finns det i dag många fler sätt att uttrycka sin sexualitet på, unga som inte är heterosexuella vågar ”komma ut” tidigare nu för tiden och det finns unga som varken vill uppge sig vara homo- eller heterosexuella.
– Det finns en annan öppenhet och större acceptans för olikheter i dag och det finns många fler ställen att vända sig till om man har frågor och funderingar kring sin kropp och sexualitet, säger Olle Waller.
