Barnombudsmannen Fredrik Malmberg efterlyser ett tydligare vuxenstöd till familjehemsföräldrar än vad vi har idag. Han vill att kommunerna ska bli skyldiga att ge utbildning och ett anpassat stöd till dem.
Text: Gunnar Sandelin
BRIS-Tidningen nr 2, 2010
Idag finns inte något sådant bindande nationellt krav, trots att runt 11 000 barn och ungdomar årligen familjehemsplaceras med stöd av socialtjänstlagen och LVU. Därutöver fäster Fredrik Malmberg särskild vikt vid att involvera familjehemsföräldrarna i stödet för barnets skolgång, ett område som han anser underskattat.
– Forskning visar att framgångsfaktorn för familjehemsplacerade barn i mycket hög utsträckning beror på hur de lyckas i skolan. Där brister det i den uppbackning som kommunerna ger till familjehemsföräldrar. Det är bara Helsingborg och Norrköping som har satt ett sådant stöd i system och där har också många problem försvunnit, berättar han.
När familjehemmen blir aktiva kring skolgången har nästan alla barn och ungdomar som det gällt höjt sina skolprestationer. Kunskapsluckor har tätats, vilket inneburit att barnets intellektuella förmåga och självkänsla kraftigt förbättrats. I sammanhanget nämner Fredrik Malmberg att Skolinspektionen nyligen har underkänt 30 av 31 HVB-hem (hem för vård eller boende) vad gäller skolaspekten och barnets rätt till utbildning.
– Problemet generellt är att vi vet för lite om resultatet av social barnavård i Sverige, säger Fredrik Malmberg och understryker att det i lagstiftningen inte ens finns krav på registerutdrag för lämplighet för familjehemsföräldrar.
Varierande stöd
Vuxenstödet till familjehemmen varierar kraftigt mellan olika kommuner och han jämför dessa brister med de omfattande och generella utredningar och det föräldrastöd som ges vid introduktionen vid utlandsadoptioner.
– Baskunskapen om barns rättigheter och djupare psykologiska och sociala problematik ser olika ut, därför behövs ett anpassat stöd för familjehemsplacerade barn. Det går inte att jämföra vilken kunskap de vuxna behöver om det exempelvis gäller ett spädbarn jämfört med en utagerande tonåring.
– Vuxenstödet är särskilt viktigt eftersom både vi och BRIS ofta får höra från barn i samhällsvård att det är svårt att slå larm när det inte fungerar. Som barnombudsman är utgångspunkten att barnet ska få känna till sina rättigheter, fortsätter Fredrik Malmberg och passar på att slå ett slag för Dina rättigheter, en folder som Barnombudsmannen och BRIS nyligen har producerat gemensamt och som vänder sig till barn och ungdomar som bor på HVB-hem eller i familjehem. Den kan laddas ned från barnombudsmannen.se.
Fotnot: Se gärna även barnombudsmannen.se för remissvar till Barnskyddsutredningen, kapitel 13. Där framhålls vikten av att kommunerna har kompetens att säkerställa kvaliteten på stödet samt att Socialstyrelsen har ett stort ansvar för detta.
