Stödhelger för familjer som drabbats av en förlust
– modell för bemötande av familjer i sorg.
Organisationerna BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset vidareutvecklar modellen stödhelger för familjer i sorg. Projektet är en vidareutveckling av modellen stödhelger som organisationerna genomförde efter tsunamikatastrofen 2004.
Text Sofia Grönkvist
2010-01-01
Efter flodvågskatastrofen i Sydostasien genomförde BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset ett omfattande samarbete med ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden och Röda Korset. Det största och mest omfattande i arbetet var de 4 stödhelger för drabbade familjer i Sverige som vi genomförde. Vi nådde familjer som bodde utanför storstadsregionerna i Sverige och därför inte kunnat erbjudas annat stöd från respektive organisation.
Stödhelgerna gav oss många nya erfarenheter i mötet med familjer i sorg. Bl a möjliggjorde det för familjer som bor på mindre orter att få träffa andra i liknande situation och man kunde komma ifrån på ledig tid. Vi lärde oss också att internatformen gynnar en fördjupad gemenskap mellan deltagarna vilket snabbare gav modet att dela det svåra. Formen gav en möjlighet att växla mellan bearbetning och rekreation, vilket tycks positivt för bearbetningen. Som ledare noterade vi att man fick en fylligare bild av deltagarna som individer och familjer och därigenom en ökad förståelse för deras sammanhang och behov.
Stödhelgerna stärkte familjeperspektivet. Det hjälpte och stärkte föräldrarna i sin föräldraroll samt uppmuntrade en öppen kommunikation inom familjen. Stödhelgerna erbjöd ett omfattande stöd under begränsad tid. Betoningen låg på helhetssyn och ett medmänskligt bemötande, dvs omsorgen från start till avslut där en viktig ingrediens var att man varvade gruppsamtal med roliga aktiviteter.
Suicid eller självmord
Att någon tar sitt liv innebär ett plötsligt och traumatiskt dödsfall. Det försvårar ofta sorgbearbetningen. Det är fortfarande tabubelagt att prata om självmord vilket kan leda till att omgivningen inte vågar ge samma stöd som efter andra dödsfall. Vad vi såg tydligt under stödarbetet efter flodvågskatastrofen var värdet av att få dela sina erfarenheter med andra drabbade, något som även stöds av aktuell forskning.
Efter självmord blir det än mer viktigt att få träffa andra i liknande situation. Sorgen efter sucicid är i många delar lik sorgen efter annan förlust, men innehåller dessutom vissa teman som är specifika såsom skuld, skam, ilska och bristande förståelse från omgivningen. Vi vet att många drabbade uttrycker en önskan att därför få gå i särskilda grupper för suicidefterlevande.
Därför vill vi utveckla de erfarenheter och kunskaper som uppnåddes genom arbetet med stödhelgerna efter tsunamin. Vi hoppas att genom stödhelger bedriva förebyggande arbete, för att minska psykisk ohälsa bland efterlevande barn och unga och deras föräldrar.
Vår målsättning med stödhelgerna är att familjer som drabbats av dödsfall genom suicid skall få ett stöd som de upplever är till hjälp för att hantera sorgen och det gemensamma livet efter dödsfallet. Vi vill också vidareutveckla och utvärdera en modell för stöd i sorg och kris för både barn och vuxna i form av stödhelger. Vi kommer att dokumentera den framtagna modellen i en bok/skrift. Vi kommer också att sprida kunskapen till andra målgrupper, intressenter och aktörer genom föreläsningar, seminarier och utbildningar.
Stödhelgsinsatsen omfattar två helger per målgrupp med några månaders mellanrum. Barn och vuxna får möjligheter att träffa varandra och i grupper arbeta kring sin förlust och sorg samt hur livet och familjen ser ut idag och hur man kan hantera tillvaron. Det mesta av arbetet sker i vuxen- respektive barn- och ungdomsgrupp. Vissa övningar gör vi tillsammans. I arbetet blandar vi olika arbetssätt vi pratar, vi ritar och målar och gör olika övningar.
Arbetet med grupperna varvas med någon intressant föreläsning och andra aktiviteter såsom massage, promenader, sport, lekar och underhållning. Det kommer att finnas fritidsledare som är tillgängliga för alternativa aktiviteter.
För att ge familjerna, inte minst barnen, nödvändig information om stödhelgerna och för att få veta familjernas behov och önskemål planerar vi att träffa alla anmälda familjer i förväg.
Frågor och svar om stödhelgerna:
Måste man vara med i grupperna och prata, jag vill bara komma och träffa andra barn?
- För barn och ungdomar är det frivilligt att vara med i grupperna och man bestämmer själv hur mycket man vill prata.
Sitter folk och gråter i grupperna?
- Syftet är inte att man måste släppa fram alla känslor. Några gråter, många gråter inte.
Hur lång tid efter dödfallet kan man komma på en stödhelg?
- För att ha bäst användning av stödhelgen bedömer vi att det bör ha gått ungefär 6 mån.
Om det var 10 år sedan?
- Det är aldrig för sent.
Kan bara barnen eller bara de vuxna komma till stödhelgerna?
- Stödhelgerna är tänkta som ett stöd både till individerna och till familjen som helhet. Och det fungerar bara om alla är med.
Kostar det något att vara med?
- Det kostar 500:-/deltagare, dock max 2.000:-/familj för två helger.
Kan man bara vara med på en av de två helgerna?
- Nej tyvärr. Insatsen innehåller två stödhelger och man missar för mycket om man bara är med en gång.
Berättar gruppledarna för mina föräldrar vad jag har sagt?
- ej det gör de inte. Det som sägs i gruppen stannar i gruppen.
Information och inbjudan
Till våren arrangeras stödgrupper för familjer där en familjemedlem tagit sitt liv. Information och inbjudan hittar du här.
