Nyheter
Förslag på nytt center för skolforskning
2012-02-22
Tillsammans med flera andra organisationer föreslår SKL ett nationellt center för att stärka kopplingen mellan forskning och skola. Syftet är att främja arbetssätt i förskolan och skolan som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ladda ner högupplöst bild på Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting– Det här är ett lyft för svensk skola. Tar regeringen chansen att vara med kan vi tillsammans äntligen skapa ett forskningscenter för att öka kvaliteten i skolan. Liknande lösningar finns inom vårdområdet med goda resultat, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting. Läs merFöräldrarna får stöd när barnen inte går till skolan
2012-02-21
Problemet finns där, liksom behovet av en lösning. Föräldrar behöver stöd när deras barn inte går till skolan. De ska inte behöva känna sig misslyckade och hamna i en slitsam familjesituation. – Därför drar vi nu igång en ny grupp med föräldrastöd i mars, säger Caroline Tideman, fältsekreterare vid socialförvaltningens Mobila team. Gruppen ger föräldrarna verktyg att hantera sin vardag. Tillsammans ger man varandra råd, pratar om sina erfarenheter och får veta hur man kan motivera sina barn att delta i skolundervisningen. – Samhällsekonomiskt kan det till slut bli enorma summor om vi inte gör något. Viktigare än pengarna är att ju tidigare vi kan hjälpa de här eleverna och deras familjer, desto större möjligheter att de fullföljer skolan och får en bra framtid, säger Caroline. Läs merFamiljer pressade efter barns cancer
2012-02-20
Var femte familj där barnen överlevt hjärntumörer har svårt att återhämta sig ekonomiskt och psykosocialt. Forskning vid Karolinska institutet visar att både barnen och deras familjer i många fall är i behov av stöd åratal efter att behandlingen avslutats. Barn med tumörer i hjärnan och övriga centrala nervsystemet är särskilt utsatta, enligt Krister Boman som är forskare på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. –Även om det är stora variationer inom gruppen och många klarar sig bra så kvarstår betydande negativa ekonomiska konsekvenser hos en oväntat stor andel av familjerna, 20 procent, ännu när barnet nått vuxen ålder. De lyckas inte helt återgå till ett liv som det var före sjukdomen, även i vissa psykosociala avseenden, säger Krister Boman. Läs merSamarbete kring psykisk hälsa belönas
2012-02-20
Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen belönas, tillsammans med fyra andra mottagare, för att de bidragit till ett mer effektivt arbete för barns och ungas psykiska hälsa. Psynkpriset delas ut av Psynkprojektet, som är en fortsättning av Modellområdesprojektet och bygger på överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet. Syftet är att förstärka samarbetet mellan dem som arbetar med att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Läs merVåldet mot barn kvar på samma nivå visar ny kartläggning
2012-02-17
Nio av tio föräldrar tycker inte att det är rätt att slå barn. Och endast tre procent uppger att de har slagit sitt barn det senaste året. Men nästan var tredje förälder har knuffat, huggit tag i eller ruskat sitt barn. Orsaken, beskriver de själva, är stress över den allmänna livssituationen. I slutet av förra året kom den tredje nationella kartläggningen av föräldrars och barns erfarenheter av och attityder till fysisk bestraffning och andra kränkningar av barn. Utifrån liknande studier som genomförts 1980, 2000 och 2006 kan vi konstatera att det ihärdiga arbetet i Sverige mot fysisk misshandel av barn i grunden har förändrat föräldrars attityder och beteende när det gäller barnuppfostran. Ändå har uppskattningsvis 200 000 barn i Sverige upplevt våld av eller mot någon närstående. Anmälningarna om barnmisshandel har dessutom ökat markant det senaste decenniet. Vad ligger bakom? Det finns inga belägg för att barnmisshandeln ökar i Sverige. Istället handlar det om en ökad benägenhet att anmäla. Personal inom förskola och skola anmäler allt oftare sina misstankar till socialtjänsten, och socialtjänsten anmäler i högre utsträckning till polisen. Anmälningarna handlar också alltmer om vanvård eller försummelse av barnen i hemmen, snarare än våld. Läs merIbland behövs det en strategi för att kommunicera en strategi
2012-02-17
Genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter behöver stärkas. Sverige får fortfarande kritik av FN:s barnrättskommitté på viktiga punkter där vi inte tillgodoser barns mänskliga rättigheter. För att öka takten och fokusera insatserna tog regeringen fram en nationell strategi som godkändes av riksdagen den 1 december 2010. Mycket arbete pågår lokalt runt om i landet: projekt kring delaktighet och inflytande, barnkonsekvensanalyser inför politiska beslut och erfarenhetsutbyten. Genom projektet ”Handslaget” stöder SKL kommuner och landsting i arbetet med att implementera den nationella strategin. I höstas fick Barnombudsmannen uppdraget att hitta sätt att sprida och kommunicera den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Framförallt krävs att personer inom det offentliga förstår vilket ansvar de har för att genomföra barnkonventionen. Ett problem är att den nationella strategin inte är känd av alla som har en uppgift i det arbetet. – Det är inget man bara kan informera om, så händer det, berättar Gunnar Elvin, projektledare på Barnombudsmannen som jobbat med att ta fram kommunikationsstrategin. – Vi behöver förklara vad den nationella strategin innebär och vilket ansvar olika aktörer har för att det som står i den ska bli verklighet. Läs merKrav på att process om vård till papperslösa snabbas på
2012-02-17
En skamfläck för Sverige. Så beskriver en av Röda Korsets chefer att tiotusentals papperslösa flykingar nekas vård som de, enligt ett förslag till ny lag som lades fram i fjol, skulle ha rätt till. I dag uppvaktas därför Socialdepartementet av en delegation som vill snabba på processen. Det finns många exempel på hur papperslösa har nekats vård. -Vi ser hur föräldrar som kommer till sjukhus med sjuka barn och inte har råd att betala hela vårdkostnaden skickas hem och om du som gravid kommer till sjukhuset så kan du få en räkning på 20.000-30.000 kronor, berättar Ingela Holmertz, chef för Röda korsets nationella verksamhet i Sverige. FN har kritiserat Sverige för att bryta mot de mänskliga rättigheterna genom att inte ge papperslösa samma rätt till sjukvård som folkbokförda. En statlig utredning som lades fram i fjol föreslår att lagen ska ändras så att den lever upp till internationella åtaganden. Men förslaget som kom i maj har ännu inte skickats ut på remiss och på socialdepartementet vill man inte säga när det kommer att ske utan meddelar istället att frågan bereds. Läs merFler unga flickor dricker sig medvetslösa på starksprit
2012-02-15
Till Maria ungdom förs runt 1 600 minderåriga varje år, akut förgiftade av starksprit. Hälften är – numera – flickor. Och de allra flesta misstänks ha druckit langad smuggelsprit. Maria ungdoms mottagning vid S:t Görans sjukhus i Stockholm behandlar årligen cirka tusen flickor och tusen pojkar. De är i snitt runt 16 år. De är i regel inte längre kontaktbara när de tas in. – Ungefär 80 procent av dessa ungdomar har druckit starksprit. Plötsligt runt 2003–2004 började just spritdrickandet att öka bland de unga. De här ungdomarna stjälper i sig en halv eller en hel flaska vodka på kort tid. Tidigare hade killarna som vi fick in i regel druckit starköl och tjejerna starkcider eller mellanöl, sammanfattar överläkare Stefan Sparring vid Maria ungdom. Läs merKontaktfamiljer bör tas på större allvar
2012-02-14
Tusentals barn får varje år en kontaktfamilj, men ytterst sällan får dess familjer någon information eller utbildning inför uppgiften. Trots att utredare har påpekat att kontaktfamiljerna bör kontrolleras mot polisens belastningsregister, har ingenting hänt. Det är hög tid att denna insats i samhället tas på betydligt större allvar av myndigheterna, skriver Per-Anders Rydelius, Carl von Essen och Lotta Berg-Eklundh. Varje år får cirka 10000 barn i åldrarna 0-12 år en kontaktfamilj, det vill säga en familj som barnet får besöka en eller ett par helger i månaden. Barnen kommer ofta från socialt mycket utsatta miljöer med missbruk och psykisk ohälsa i familjen. Trots detta är kunskapen om insatsen och dess effekter mycket begränsad. En ny enkät från Föreningen Psykisk hälsa visar också att barnen och kontaktfamiljerna ytterst sällan får någon information eller utbildning inför uppgiften. Läs merBarnen i fokus - ny idéskrift
2012-02-14
Hur vet vi att vi ger bra stöd till barn och unga? Varför skiljer sig kostnaderna för den sociala barn- och ungdomsvården åt så mycket mellan kommunerna utan att det finns ett direkt samband med socioekonomiska faktorer? På vilket sätt använder vi bäst resurser inom förskola, skola och socialtjänst för att i möjligaste mån rusta barn och ungdomar väl för sina fortsatta liv? Genom intervjuer med politiker och chefer i nio kommuner har SKL kartlagt vilka förutsättningar som gynnar ett bra offentligt stöd till barn och unga. Läs mer
