Adoptivbarn har olika tankar och funderingar kring sin bakgrund. Oavsett vad ditt barn funderar över är det viktigt att få uttrycka sina frågor, även om alla inte kan få svar.
Vem är jag?
Det fanns en tid då en del adoptivbarn inte fick veta något om sitt ursprung utan växte upp i tron att adoptivföräldrarna var deras biologiska föräldrar. I dag är vi överens om att det är viktigt att vara ärlig mot barnet om adoptionen. Barn har rätt att få veta om sitt ursprung.
*Citat
Flicka 13 år
“Jag skulle gärna vilja prata med någon som någon gång har känt samma som jag, förvirrad och lite bortkommen.“
*
Alla barn behöver en trygg anknytning till sina föräldrar. Där finns inga skillnader på biologiska barn och adoptivbarn. Ett barn som är några år gammalt eller mer när det kommer till sina adoptivföräldrar behöver främst rota sig i sin nya familj. Under den perioden kan för mycket samtal om barnets ursprung motverka möjligheterna att finna en trygghet i den nya familjen. Samtidigt kan inte alla samtal om barnets ursprung vänta för länge. Att vara lyhörd för barnets frågor och hitta en balans är en viktig uppgift för alla föräldrar till ett adopterat barn.
Tonårstiden
I tonåren blir funderingar och frågor som handlar om identitet aktuella för alla tonåringar. Vem är jag? Vem vill jag bli? Tonåringen prövar sig fram, testar, speglar sig i kamraterna. Föräldrarna granskas och kritiseras.
Adoptivbarn har två bakgrunder och två uppsättningar föräldrar att ta hänsyn till. Den tonåring som är född i ett annat land har också ett annorlunda utseende än sina adoptivföräldrar och de flesta i sin omgivning. Det påminner om att man som adopterad både är vald och bortvald.
För en del adoptivbarn blir det en stor fråga under tonårstiden. Adoptionen och ens ursprung ska införlivas i identitetsutvecklingen utan att vare sig idealiseras eller nedvärderas. För både tonåringen och föräldrarna blir det viktigt att komma ihåg att alla konflikter och alla känslor inte behöver ha med adoptionen att göra, utan är normala för tonårsutvecklingen i allmänhet.
Alla i adoptivfamiljen har rätt till stöd
Adoption är en process som gör sig påmind under livet. Vid vissa tillfällen eller under vissa perioder i livet – för många är tonårstiden en sådan – kan mer stöd behövas än vad man som förälder klarar av att ge sitt barn. Därför har socialnämnden enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar för att adoptivföräldrar och deras barn får det stöd och den hjälp som de behöver.
I första hand kan man vända sig till samma verksamheter som alla föräldrar, till exempel BVC eller BUP. Om man behöver träffa någon som har specialiserat sig på adoptivbarnets speciella situation kan man kontakta de olika adoptionsorganisationerna och Myndigheten för Internationella Adoptioner.
Man kan känna motstånd mot att söka stöd och hjälp för problem i familjen. Men att göra det i situationer som blir för svåra är bra. Att söka stödet tidigt kan också motverka att problem blir ännu större. En del adoptivbarn har på grund av en svår start i livet en extra sårbarhet. Då kan man behöva hjälp av andra för att förstå sitt barn och hur man på bästa sätt kan hjälpa sitt det.
*Citat
Flicka 13 år
“Jag har helt plötsligt börjat undra en massa saker om mitt ursprung.“
*
Att söka sina rötter
För en del adoptivbarn är tankar om ursprunget en stor fråga medan andra inte har så mycket funderingar. Hur mycket man tänker på det brukar också skifta genom livet. För många adopterade kommer tankarna vid stora förändringar i det egna livet till exempel under tonårstiden eller när man själv blir förälder.
Du är som adoptivförälder en mycket viktig person i ditt barns sökande efter sina rötter. Du är nästan alltid den person som har känt barnet längst. Du vet hur det såg ut på barnhemmet. Barnet satt i ditt knä på flygresan hem. Allt det som du kan berätta om kan bli värdefulla pusselbitar för att ditt barn ska få ihop sin livshistoria.
Det kan finnas saker som är svåra att berätta om. Det kan vara för att du tänker att det kan vara skadligt att berätta om svåra förhållanden som barnet befann sig i före adoptionen. Eller för att det kan kännas svårt för dig själv att tala om sådant som hör till tiden innan ni blev en familj.
Ett bra stöd kan då vara att träffa andra föräldrar som är i samma situation. Den möjligheten brukar finnas inom de olika adoptionsorganisationerna. De kan också ge information om vart man vänder sig för att hitta skriftlig dokumentation som ditt barn frågar efter.
Text: Cecilia Moore
Faktagranskning: BRIS
